Total kollaps
Livet är konstigt…
… ena dagen är man full av styrka, mod, hopp, ambition och motivation. Nästa dag är man på botten av ett hål och det är svaghet, rädsla och ynklighet som finns inombords. Vissa dagar har jag svurit åt mig själv, andra dagar har jag talat lugnt och stilla och sagt att det ordnar upp sig. Fokusera på att bli frisk.
Nej, jag är inte allvarligt sjuk, bara långvarigt. En eländig förkylning som övergick i luftrörsinflammation vilket gör att jag har svårt att andas. Allt går över bara jag vilar och tar det lugnt. Sen tidigare har jag lärt mig att jag inte är bra på att vara sjuk. Vi tjejer brukar skoja om “manlig förkylning” ni vet, de är nästan döende när de blir sjuka. Tja… lite manlighet finns nog i oss alla. Jag är inte döende men jag blir så otroligt tjurig, grinig och arg. Men herre min skapare, det är ju bara en förkylning! tänker säkert någon. Det kunde vara så mycket värre. Jag vet. Och jag tänker också så. Men samtidigt fungerar det inte alltid att hänvisa till de som har det sämre. Som min mor brukade säga när jag satt framför tallriken med fiskgratäng… “Tänk på barnen i Afrika”. jo… javisst… men det hjälper inte mig här och nu, hur mycket empatisk förmåga jag än har. Jag har nu varit hemma från jobbet sedan den 7 september. En förkylning som kom som en hammare i huvudet på torsdagskvällen den 6/9 och som ännu inte har släppt taget. På torsdagen var jag just som jag skrev ovan, stark, modig, hoppfull och full med ambition och motivation för allt som livet kunde kasta framför mina fötter. Elever som bråkade, elever som var ledsna, elever som betedde sig illa, elever som behövde en kram. Rapporter hit och rapporter dit, föräldrasamtal och konflikthantering. DET FIXAR JAG! När jag kom hem var jag trött men ändå på något sätt stolt över mig själv att jag kunnat hantera alla saker som kom i min väg under dagen för det var många saker som hände just denna dag. Åt lite mat och sen PANG.
Vad händer då i min kropp när jag blir sjuk? Tja det är ju huvudet som är viktigast eller hur? För det är ju där allt elände… eller glädjande startar. Direkt när jag blir sjuk är det några saker som dyker upp i mitt huvudet som måsten. Glass - för halsen och som tröst, te med honung - det är ju så nyttigt med varmt och med honung, rostat bröd - har ingen aning om varför men det finns där. Sen barkar det bara iväg åt.. tja fanders kan vi kalla det. Ett mycket varmt och otrevligt ställe iallafall.
Resultat: vågen och jag är osams 😉 Nej han säger ju bara sanningen. Men jag har alltså ökat i vikt. Numera väger jag 122 kg. 😭😭 Och om jag inte slutar snart och får ordning på det här eländet så är jag snart tillbaka där jag började.
Varje morgon vaknar jag och tänker, “idag, idag kör jag igång igen. Hur svårt kan det vara? Jag vet vad som gäller. NU KÖR VI!!” Framåt 15-16-tiden har all den motivationen runnit ut och kvar finns bara min okompis, Kolhydratdjävulen.
Hur ska jag ta mig ur det här hålet? Matdagboken är en stor räddare. Idag satt jag och surfade på allt och inget, så dök jag in på FB och där, där kom ett inlägg från MD. Hela min kropp blev lycklig bara av att se loggan. Där är min räddning!
Så, nu tänker jag så här. Tills jag är frisk ska jag skriva ett blogginlägg om dagen. När jag börjar jobba igen, förhoppningsvis på måndag, ska jag skriva så många blogginlägg jag orkar minst 3 i veckan. Det är dags att få rätsida på det här nu och jag behöver MD till det. Nästa steg är att regga maten igen. Eventuellt hoppa på en Kickstart för att få igång tröskverket igen.
Ge mig alla tips ni har för att komma igång, eller bara en pepp. Jag behöver er nu!!
Kramar från Kicki, nästan nere på botten av hålet
Gillar
Kommentarer
-
Tack Lissalo!!
Bara att höra dina ärliga ord ger mig motivation. Jag måste också hitta mina knep, så som du. Ägg är bra, det tar jag till mig direkt och det där med att äta på bestämda tider och inte när man är hungrig... det är nog ett av mina stora problem för jag är precis som du, när jag blir hungrig sen så äter jag allt och då har den här "Nu är du mätt så nu räcker det"-känslan lagt av och gått hem tror jag, för jag kan äta hur mycket som helst då.Gå ut och röra på mig är svårt nu, andningen sabbar det. Testade i förrgår eftersom jag kände mig piggare och blev jättedålig igår. Tror det är den kalla luften som pajar. Men jag kan ju gå omkring lite hemma... har ett stort hus med murstock i mitten så det går att gå runt ;-) Kanske göra några knäböj då och då...
Tack för alla tips och tankar du ger mig
-
Ha ha ha jag gillar det där med rånarutfit. Måste ju ge grannarna något att skratta åt också i höstmörkret
-
Verkligen igenkänning i er konversation. 😄👍
Jag funkar lite på samma sätt...har ingen stopp-knapp vad gäller bröd i alla former. Sååå...gott och lätt att ta till, eller hur ?
ALLT annat är en baggis att slopa...men jag längtar efter finncrisp med bregott...gärna pyttelite kaviar oxå 😋
Då går det som tåget...Nä, lika bra att inte ens lukta på`t.
Sedan 22/9 drar jag ut på min fasta till middagen vid 15-16-tiden.
Då äter jag säkert ”onödigt ”mycket...men har än inte ätit mina kcal/dag.
DET är det längesen jag klarade av.
Då lagar jag helst nåt som direkt ger en bra E%- balans för det håller mig mätt och nöjd länge ...och jag har inte behövt äta nåt mer på kvällen.
Så gör jag...och det funkar bra hittills.
För min del är det värst om jag blir vrålhungrig...då är faran för avsteg överhängande.
Då gäller det att vara förberedd med menyn...så det går snabbt att få till en bra balans.
Jag har inte ätit en potatis eller bröd sen jag startade. Inte nåt vin,öl eller annat alkoholhaltigt heller...så vad gäller den biten är jag också ” allt eller inget” .
pepp till oss alla som kämpar på.🍂 ✌️😃👏👏🍁
-
En förkylning beror många gånger på att vi har ett nedsatt immunförsvar och jag har en känsla av att detta är kulmen på att du under en längre tid pressat dig själv för mycket.
Du var förkyld i somras också, om jag inte minns helt fel.
Så kom terminsstarten som jag gissar inte var helt stressfri.Jag läste precis Havets blogg vilket fick mig att titta på min egen historik. Jag vet ganska precis vad som hände, och hur jag kände, vid vissa tidpunkter på mitt viktdiagram.
Om du tittar på din viktkurva i MD, kan du ser vissa händelser framför dig då vikten började gå ut fel håll?Jag tänkte också lite som du, ena dagen pigg och andra dagen helt orkeslös. Men när jag tittade i backspegeln så hade jag haft hur många varningstecken som helst, som andra såg, men inte jag.
Jag är jätteglad att du är tillbaks hos oss igen och eftersom du ber om tips så är mitt tips att ”ta en dag i taget”!
Jag läser gärna din blogg men varför redan nu sätta krav på dig själv att blogga varje dag? Eftersom jag tror att det ligger annat bakom din förkylning så tror jag det vore bra om du ställer så lite krav på dig själv som möjligt ett tag framöver så att du kommer i balans ordentligt.
Stor peppkram till dig!
-
Vill bara skicka en stor peppkram till dig! 🤗
-
Jag håller med gittan52. Gissar att du har tillräckligt många krav på dig, du behöver nog inte fler piskor.
Det kanske räcker med att du börjar registrera?
peppkram?
-
Här har du en medsyster. Jag ser att vi blev förkylda samtidigt. Hos mig är det en hosta som hänger kvar och inte lika illa som din luftrörsinflammation. Det jag märker själv är att jag nu när jag börjar bli trött på hostan gärna börjar trösta mig själv med sådant jag lyckats undvika på ett tag, och det är inte direkt med ägg jag tröstar mig.
Och det är väl det vi många får jobba på att när "livet händer" kunna hålla oss på banan. Jag jobbar på det och jag tror också att du intellektuellt vet hur du ska göra. Samtidigt vill jag också stämma in i kören att du inte ska sätta för mycket press på dig själv.
-
Har också haft en långdragen förkylning och är inte heller särskilt bra på att vara sjuk. Förutom att jag tycker synd om mig själv så märker jag att jag blir extra sugen på kolhydrater. Nu äter jag ju inte LCHF, så kolhydrater är inte förbjudna för mig, men slogs av just detta sug. Försökte ändå hålla mig till nyttiga kolhydrater och inte äta allt för onyttigt. Även hålla mig till FLM (frukost, lunch, middag). Hade inte direkt något onyttigt hemma heller, vilket underlättar.
En sak som jag började med då, och till viss del hållit fast vid, det är att dricka. När man är hostig är det ju viktigt att få i sig vätska - så jag började dricka en saft som heter Zeroh. Är sötningsmedel i, men utan kcal. Hjälper iaf mig mot sötsug. Många ggr är det dessutom törst.
Jag håller även med Gittan m.fl om att det kan finnas en bakomliggande orsak till att kroppen svarar med att bli sjuk - om jag inte minns fel var du på väg att bli utbränd i våras. Så var rädd om dig och ställ inte för stora krav på dig själv. Du ska INTE tillbaka till jobbet förrän du åtminstone orkar gå ut en lugn promenad.
Ta hand om dig själv😍
Kram❤️
-
Så många underbara kommentarer. Tack allilhop! Jag tar till mig ALLT ni säger. Från och med nu är det "En dag i taget" som gäller.
-
Bra beslut...ingen stress och press...varje steg framåt räknas...och du är inte ensam ska du veta.
Du är saknad ...så härligt att ”se” dig.
Pepp i massor från fjällfrun 👏👏✌️
-
Tack Bella
-
Härligt att du är tillbaka! Stooooor kram!
-
Välkommen tillbaka❤️
Logga in för att skriva en kommentar.