Plus på vågen är redan väck
Veckan som gått har varit helt galen, ärligt talat.
Från 7 på morgonen till 18 på kvällen har jag haft fullt upp på jobbet, knappt hunnit sitta ner och ta en kopp kaffe ens. Men så är det i skolans värld, vårterminen, framförallt i åk 3/6/9 är galna. Så mycket som ska hinnas med och ännu mer som inte får glömmas bort. Och sen är det alla möten… överlämningar till höger och vänster, specialmöten fram och tillbaka. Och så är både vi och eleverna trötta, av värme och av pollen.
Varje dag när jag har kommit hem så har kroppen var tung som bly och helt slut. Det är knappt jag har orkat ta mig från bilen och in i huset. Att sätta mig med datorn och registrera mat, blogga o.s.v. har inte funnits med på kartan ens. För trött för att ens titta åt datorn.
Problemet när jag är så här trött är att min kropp skriker, ja varenda cell i min kropp skriker efter kolhydrater. Helst skulle jag ha velat stanna i affären på vägen hem och bara ösa påsar med godis, chips och glass i min väska för att sen hem och frossa. Men så har jag inte gjort, som tur är. För någonstans i detta oväsen av skrikande celler så finns en tanke om att jag har ett mål. Kanske är det så att just nu så kämpar jag inte järnet mot det där målet, men det finns ändå där och jag ska banne mig dit. Så visst, jag kan “ramla av vagnen” en kort kort stund, men det ska vara inom rimliga gränser. Så jordnötter och mörk choklad är vad som har fått cellerna att sluta skrika. Och det har fungerat. Fördelen med dessa är ju att jag inte kan äta hur mycket som helst av dessa, jag mår illa ganska snabbt.
Resultatet av denna vecka visade sig på vågen som +0,3 kg. Alltså, jag är helt nöjd, det skulle lika gärna kunnat stå plus fem kilo eller nåt, om jag kastat mig över närmsta affär.
I morse när jag vägde mig var dessa 3 hekto väck och ännu ett hade runnit bort. Skönt!! För i fredags bestämde jag mig för att nu får det vara nog, upp på hästen igen så kör vi!
Igår gick jag en stavpromenad med slutspurt. Det blev drygt 3 km. Kändes fantastiskt!
Idag gick vi en sväng i skogen, med stavar och allt och där var terrängen betydligt tuffare. 45 minuter senare var vi hemma och jag var helt mör i kroppen och så lycklig i knoppen 
Dessutom har det blivit en del trädgårdsarbete, rabatter har rensats, plantor omplanterats o.s.v.
Håller nu tummarna för att den här veckan blir liiiite lugnare.
Kramar till er allihop 
Gillar
Kommentarer
-
Du är så jäkla duktig som kämpar på , både mot kolhydratsdjävulen, din kost , motion och detta klarar du trots de dagliga förutsättningar du har i skolan.
Hatten av för Dig vännen, du är så jäkla bra !
Kram
-
Tack vännen 8veckor
Jag vet inte om jag tycker att jag är så duktig, mest tjurskallig tror jag 
Men dina ord värmer enormt mycket och ger mig en extra kick att köra vidare, kämpa vidare. Kram -
Heja dig, är full av beundran och helt övertygad om att du fixar detta. Snart är det sommarlov och då kanske du får liiite mer tid över för dig själv?
-
Det är precis så här du lyckas! Heja dig!
När det är mer än körigt, tröttheten vet inga gränser och man tror man mår lite bättre av smörgås, godis mm Du är inne i tornadon och klarar av att avstå! Du är så himla duktig och kämpar- bra att vara tjurskallig!
Snart är det sommarlov- håll ut!☀️☀️☀️
-
Mycket duktigt att avstå kolhydratsskriken i den situationen. Heja dig👏👏👏
Dessutom ge sig ut på stavpromenader nu på helgen i den här värmen iaf vi haft.
Bara några veckor kvar till sommarlovet ! Fortsätt vara tjurskallig, en bra egenskap i vissa lägen.
-
Starkt att avstå allt gott som inte är nyttigt för dig, och istället gå ut och röra på dig. That's the way to go.
-
Oj tack allihop
blir änna lite rörd. Ni vet, man kör ju liksom bara på, så är det och så blir det. Och sedan när man tittar upp så är det någon som berömer det man gör... då blir man så himla glad och börjar se vad man faktiskt åstadkommit.Så tack allihop
Logga in för att skriva en kommentar.