Hemskt humör men i alla fall börjat logga
Orkar nästan ingenting men vill så mycket, och så blir jag frustrerad när jag inte kan och det går ut över stackars maken som reste hit när jag inte kunde åka till honom. Idag hade jag inte velat vara gift med mig själv.... och så sötsugen... men i alla fall börjat logga maten igen och klarar att hålla mig runt 1200 kcal. Denna sommar har inte varit något vidare och alla andra postar fantastiska kort på facebook.... ja, ja.... what to do.... har lyckats gå ner 6 kg så det viktigaste är att inte gå upp dem igen och om ett tag kanske vikten vänder neråt igen.
Gillar
Kommentarer
-
Det är inte lätt alla gånger. Du har ju problem med hälsan och precis haft ryggskott så det är fullt förståeligt om du är på dåligt humör när du inte mår bra. Försök tänka positivt trots allt. Gör som jag brukar göra och tänk igenom vad har varit bra idag, från smått till stort. Då inser man att allt inte är elände trots allt. Och precis som du säger, du har gått ned i vikt och är på god väg! Det finns säkert fler positiva saker. Jag känner också så där att alla andra lägger upp en massa foton från roliga semestrar och allt möjligt kul de gjort på Facebook medan jag knappt orkat göra någonting och jag har inte åkt utomlands ens på flera år (för att jag inte orkat) och jag vill också... Men det finns ändå bra saker varje dag. Vi får ta igen det framöver när vi blir friska! Sen så tror jag inte att alla har så perfekta liv som det verkar på Facebook och Instagram... Pepp, pepp!
-
Lider med dig! Det är verkligen inte roligt när kropp och knopp inte samarbetar, när något kraschar.
Facebook är ett otyg, orsakar bara stress och lidande egentligen och ändå ska alla ha det (även jag). Håller med Mosel, många liv är sannolikt fasader. Ungefär lika äkta som modemagasinens omslagsbilder.
När livet suger försöker jag påminna mig själv, mer eller mindre framgångsrikt om att "även detta går över". Funkar sådär när det är riktigt skit, men är det bara halvskitigt kan det muntra upp lite. Du kommer igen så småningom.
-
Usch, jag vet hur det var i början av året när jag knappt kunde gå pga av ett trilskande knä.
Jag som brukar vara ute och gå 1-2 timmar varje förmiddag kunde knappt ta mig från ett rum till ett annat.Så lätt att ta till något mindre bra i matväg som tröst. Toppen att du registrerar nu så att du har lite bättre koll på vad som passerar munnen
Logga in för att skriva en kommentar.