icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Hej!
Sommaren 2009 så nådde jag botten då jag klev upp på vågen och kunde konstatera att jag hade 40,0 i BMI vilket klassas som sjuklig fetma. Det fick mig att börja leta efter det som skulle kunna vara min metod för att gå ner. Jag hade allvarliga funderingar på en gastric bypass men hittade till slut LCHF samtidigt som matdagboken. Det tillsammans med att jag byggde upp både målbilder och skräckbilder i huvudet om hur jag ska se ut och må när jag fyller 50 gjorde att jag äntligen klarade av att ta tag i min vikt, mitt beteende och de bakomliggande orsakerna till mitt matmissbruk.

Sommaren 2010 så hade jag gått ner 42 kg, minskat midjemåttet med 30 cm och höftmåttet med 15 cm.

Sen var jag väldigt nöjd med mig själv och tappade fokus, slutade skriva i matdagboken och slutade väga mig och började sakta gå upp igen. Nu i november 2011 så har jag gått upp 22 av de 42 kg jag tappade. Jag säger bara en sak:
Hej igen Matdagboken! Jag behöver dig!
19 september 2009 13:23
3

Äntligen bra i magen!

Det tog 72 timmar från att jag åt pasta till att jag blev bra i magen igen! Men det var också lite lustigt hur kroppen reagerade, först upp 7 hg och sedan ner 18 hg och allt på bara 3 dagar. Man kanske ska "lura" kroppen med att göra något helt annorlunda då och då så den inte somnar in. Men inte med pasta igen, klarar inte av det. I morgon är det den 60:e dagen med mitt nya matliv och bara 4 hg till så har jag gått ner 15 kilo! Det är inte klokt hur bra det har gått. Och enkelt. Min målsättning när jag började var att gå ner 57 kilo på 400 dagar. Så med 340 dagar och 42,4 kilo kvar är jag mycket hoppfull om att nå målet.

Kommentarer

  • 19 september 2009 14:21
    Grattis men vilken lång väntan det blev på pastan. Så duktig du varit som tagit nästan 15kg på den tiden. Hoppas du har en skön lördag
  • 19 september 2009 18:06
    gittan52
    Inte kul när magen krånglar. Men oj vad du har rasat i vikt!
  • 19 september 2009 18:51
    Ja visst har det gått bra! Men genom att (nästan) inte äta kolhydrater har jag blivit av med sockersuget och blir aldrig idiothungrig. Jag klarar mig finfint på strax under 2000 kcal, är mätt och go och glad. Det gör att jag ligger ca 1000 kcal under mitt "behov" och vikten rasar! Men ändå tycker jag att det går sååååå låååångsamt. :P

Logga in för att skriva en kommentar.