icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Äter strikt LCHF, har 65 kg att gå ner (minst). Bloggar lite sporadiskt. Vill inte ha fler måsten, men kanske bättre att blogga här än att hänga på Facebook?
26 augusti 2013 09:26
2

Förbi den mentala niokilospärren, yes!

Först en månad med noll viktnedgång. Trist! Före mitt LCHF-liv hade det gjort att jag känt mig HELT värdelös och så hade jag tröstätit och förmodligen slutat bums med min diet. Har nu gått ner 9 kilo och det är då jag brukar krokna och ge upp. Då har jag ju smalnat av lite, kläderna sitter snyggare, jag är gladare och piggare. Efter just 8-9 kilo brukar jag sluta viktväkta (har skrivit in mig 8 gånger), soppdieta, kaloriräkna. Och sen går jag upp de nio kilona och lika mycket till. Det är SÅ jag till sist vägde 135 kilo, om nån undrar. Jag "svalt", grät, frossade. Med jämna mellanrum i 20 år. Stress har dessutom ökat på viktökningstakten rejält, de senaste 10 åren. Förr höll jag på att joja mellan 85-95 kg, på senare år har det varit över hundrastrecket. Så för mig har alla metoder visserligen funkat, men bara så länge jag har följt dem... (dah!) Och DÄR är ju nöten jag aldrig tidigare lyckats knäcka. Jag är inte logisk och rationell när det gäller mat och motion, utan i högsta grad en känslomänniska som ätit mig till ett sockerberoende. Jag tror inte att jag är ensam. Tackolov sitter jag sedan hela 8 månader tryggt i min LCHF-sadel och har fått bukt med sockerberoendet. Lågkolhydrat för att jämna ut blodsockret och få bort sockersug, högfett för att hålla mig mätt och ta fokus från mat, tänker inte hela tiden på nästa måltid! Att jag stått och stampat på samma viktställe har jag skrivit om tidigare, och det är ju lite trist, men det har sin förklaring, Det häftiga är att jag ändå är kvar i min "diet", jag har inga planer på att äta annorlunda och jag har inte blivit deppig av en månads viktplatå. Förutom kräftskivan i helgen där det blev lite väl söta drinkar framåt natten, har jag de senaste veckorna lagt om mitt ätande från liberal LCHF (har ätit mer frukt och bär, och mer grönsaker till maten, det är skördetider ju!) till strikt LCHF igen, Och idag darrar vågen lite och släpper nåt hekto. Så nu tänkte jag bryta mitt mönster och gå vidare neråt, förbi min mentala 9-kilospärr. Riktigt riktigt häftigt att ha hittat en metod som fungerar och som jag mår bra av. Önskar er andra kämpar lycka till med det ni sysslar med för att må bra.

Kommentarer

  • 26 aug 2013 11:15
    Cirpa
    Härligt när man mår bra - det är ju huvudsaken!!! Och det är bra att det går sakta med, då förankrar man ätandet under längre tid, vilket ju också borde göra att den blir lättare att hålla som livsstil!? Åtminstone är detta vad jag intalar mig själv... :P Striktare LCHF för det mesta och liberalare vid enstaka tillfällen är min melodi. Det går, men det går sakta! Och när man mår bra av något är det lättare att hålla fast vid det. Som vi sagt tidigare du och jag, LCHF är inte en diet - det är en livsstil! Ha en härlig dag!
  • 26 aug 2013 11:42
    Eminemma
    Ja, så tänker jag också, jag "bottnar" nu på den här vikten, och sen tar jag nya tag. Egentligen viktigare att hålla vikten, såklart :). Ha en skön dag själv Cirpa!

Logga in för att skriva en kommentar.