Tankar kring fotografier och tingens betydelse
Har börjat fundera lite eftersom jag håller på och läser min bok jag berättat om Rensai röran och hon skriverså klokt om de mentala bitarna om våra saker.
Bland annat skriver hon att fotografier ska sättas upp på väggen och det är ju precis som vi har tänkt med vårt fotogalleri.. Man ska njuta av sina fotografier eller ordna dem på något annat. Varför ska de bara ligga undanstoppade i en låda..
Jag har ju många fotografier på min syster och hennes barn. En tråkig och smärtsam sak då jag av någon oförklarlig anledning inte blivit accepterad utan hon har velat bryta kontakten och resten av familjen har följt med. Jag har kommit över det och lagt det bakom mig när det varj jobbigt när det hände.
Jag har tänkt skriva några rader och skicka tillbaka alla fotografier på henne och hennes familj. Jag vill inte ha korten på väggen. Varför skulle jag det och bli påmind om att jag inte var önskvärd. Samtidigt tycker jag det känns så aggrevsivt att slänga korten men efter att ha läst boken har jag ändrat åsikt. Det är ju bara döda ting.. Det är väl värre att jag inte duger än att slänga dessa kort, så jag kommer att göra det. Det är bra att rensa bort saker som ger dålig energi och får en att tänka på tråkiga händelser.
Gillar
Kommentarer
-
Det viktigaste tror jag är att du fokuserar på att omge dig med det som får dig att må bra. Oavsett vad det är för saker, eller vem de kommer ifrån. Sådant som får dig att må sämre, av en eller annan anledning, kan du vara utan.
Jag har rensat ordentligt i mina saker de senaste åren. När jag gjorde det var det endast för att jag inte fick plats med alla grejor. Men nu inser jag att det var väldigt skönt att bli av med saker. Jag har inte saknat en enda pryl...
-
Precis så har jag tänkt LissaLo. Lätt att känna att fotografier och saker är något man inte får göra sig av med men så är det inte.Det är enbartsaker oh det är vad vi gör i livet för varandra som männisor som är viktigt. I vårt fotogalleri har jag .t.ex en bild på oss tre systrar och det gör mig inget att min syster är med. Tvörtom. Vi var små och hade sjömanskostymer på oss alla tre och mamma tog oss till en fotograf. Känns som jag gör något som min mamma skulle ha tyckt om i och med att ha bilden framme och en ljus del av min barndom. Så är vårt fotogalleri för både A och mig, en hyllnig till familjen.
Logga in för att skriva en kommentar.