Om flygrädsla
Jag har flygit mycket i mina dagar och aldrig varit så rädd som jag är nu. Tror det kan att ha göra med att jag är gift samt alla flygplansfilmer jag sett i mitt liv. Visst är det en jobbig känsla att vara instängd i ett plan trots alla plan som flyger över hela världen varje dag.
Jag var lite nervös över resan hem ensam från Malaga och det är ju egentligen ganska märkligt då jag flygit ensam och med byte i Chicago och tåg till nästa gate. Det gick bra men tog ganska mycket kraft. Malaga är en stor flygplats och A skjutsade in mig med bilen vi hyrt. Jag ville inte att han skulle stanna med mig utan använda tiden att vara med sina söner och det var dessutom svårt att få parkeringsplats i det stora garaget. En annan sak som påverkade var att jag var fruktansvärt kissnödig och inte blev det bättre av att vi bara cirkulerade runt, runt i bilen. Jag sade till att jag hoppar av och åker upp i hissen till terminalen och vi sade adjö till varandra.
Att komma upp till terminalen var inte så enkelt utan jag hamnade på en annan parkeringsplats. Panik och jag frågade en man som vänligt pekade mot gatan och hur jag skulle gå. Jag förstod då att jag var på terminal 1 och skulle till terminal 3 och vilken lättnad när skylten dök upp. Nästa problem att hitta en toalett och jag frågad en spanjor som svarade med en nonchalant pekning åt något håll som inte var någon hjälp alls. Som tur var jag kom jag ihåg att toaletten var lite dåligt skyltad och hamnade rätt. Precis när jag skulle gå in så hörde jag en röst som ropade på mig och det var A. Han hade inte åkt iväg utan ville se hur det gick för mig. Så otroligt omtänksamt !
Jag checkade in och allt gick bra och vi sade adjö till varandra en gång till.
Känns alltid tryggt att åka med SAS och jag sov en stund på planet. Det enda som skrämde mig var att när det var tio minuter kvar till landning hade vi inte hört ett ord från kaptenen. I vanliga fall brukar man förvarna en halvtimme innan. Min fantasi satte fart igen och jag kollade på flygvärdinnorna men alla såg lugna ut och plötsligt hördes kaptenens lugna röst att snart landar vi i Stockholm.
Allt gick bra och jag tog det lugnt att ta mig ut från planet. Alltid lika fascinerad hur bråttom alla har.
Riktigt kallt i Stockholm och så även idag. Hoppas våren kommer snart med lite värme.
Gillar
Kommentarer
-
Du har då träffat en väldigt omtänksam man. 👏❤
-
Ja det stämmer, Bella. Hoppas jag kan ge lika mycket tillbaka som jag får av honom för det vill jag verkligen.
-
Jag är också rädd för att flyga, och tyvärr blir det värre ju längre jag avstår. Om det händer något så är det slut, det är väl det som skrämmer mig.
Men om jag måste och fick ha min man med skulle jag nog våga.
Din man verkar väldigt omtänksam.
-
Ja det är samma känsla som jag har att det finns ingen väg tillbaka.Åker man bil kan man alltid slänga sig ut även om det inte hjäper alla gånger men just en känsla...
Jag känner mig lugnare när min man åker med mig och han är verklgen omtänksam. Känner fortfarande den varma känslan inom mig när han dök upp oväntat på flygplatsen.
-
Om inte du givit honom samma omtänksamhet , hade ni nog inte varit ihop.
Ni verkar passa varann som hand i handske.❤
-
Vad fint skrivet LissaLo och Bella. Tack så mycket.
Logga in för att skriva en kommentar.