icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Mina nyckelord: Planering av mat, känna mig behagligt mätt och inte ha sockersug. Njuta av rörelse och en smidig kropp. Kunna ha kläder som sitter snyggt och hålla storlek 38.
22 november 2013 21:25
12

Att slå på sig själv och varför

Jag läser så många intressanta och inspirerande bloggar här men kan säga att samtidigt en del får mig att undra lite. Varför slå så hårt på sig själv? Läser om hur man klarat en hel vecka med perfekt mathållning och sedan bara helt desperat anklagar sig själv med allt man kan och vågen bara måste peka åt rätt antal kilo.. Vad händer här vill jag säga och stoppa lite är något jag ber om.. Först och främst vad säger vågen? Den säger inget alls i detta fall utan vad som sägs är detta att man inte klarar sin mathållning en dag. Där är något som sägs och dessa känslor och beteenden är något att analysera och lyssna till... Jag ser på mig själv och hur svårt jag har att vara utan något till kaffet. Provade med bars men det fungerar inte då det blir ett substitut. Nu är det mörk choklad men det blir för mycket av både mörk choklad och nötter. Vad gör jag då.. ? Skäller jag på mig själv eller anklagar mig själv. Nej inte alls utan jag analyserar och vänligt vill jag säga att vi ska hitta vägar. Jag säger till mig själv att smörgåsbehovet är borta och nu går vi vidare. Kanske jag ska prova att komma in i i vanan att äta sex hasselnötter och inget mer till kaffet t.ex. Det viktigaste av allt är att jag inte slår på mig själv. Mat är tröst fast det inte ska vara så egentligen och det är inte lätt att ändra beteenden. Dock kommer det att gå med lite påhittighet och att vara rädd om sig själv och att ta hand om sig.

Kommentarer

  • 22 nov 2013 21:27
    Vilken bra analys du har gjort. Läser också om många som är väldigt hårda mot sig själv så fort det inte gått som tänkt och jag har gjort så själv flera gånger men försöker verkligen att bli snällare mot mig själv och klappa mig på axeln för allt bra jag faktiskt uppnått också. Det ska vi alla göra!
  • 22 nov 2013 21:31
    Härligt att du tänker så och tack för dina ord. Jag har själv känt mig lite svajig men tar det lite lugnare och tänker på allt bra jag gjort. :-)
  • 22 nov 2013 21:34
    schnork
    Jag tror man är så hård mot sig själv för att man sätter mål som man inte klarar. Jag är sån iallafall. Jag har oftast inte särskilt höga mål. Det kan vara att jag ska äta nyttigt vardagar och sen kanske klara en helg utan godis på det. Och det är när jag inte klarar dom små målen som jag blir besviken på mig själv. Och så försöker jag förstå varför jag trillade dit. Men är det inplanerat fusk så mår jag inte alls dåligt över det. Tror inte det är så mycket fusket i sig utan att man falerar i sina uppsatta mål. Men visst, det är bara att ta nya tag och påt igen. =)
  • 22 nov 2013 21:38
    Intressanta tankar om detta varför man är hård mot sig själv. Jag är ju schackspelare och van att sätt upp mål och tävla. Jag läste så intressanta rader en gång som är så tankeväckande och sanna. " Det är skillnad att tillåta sig själv att misslyckas mot att känna sig misslyckad. "
  • 22 nov 2013 21:44
    anettyn
    Det är lätt att bli lätt ätstörd, när man hela tiden tänker och fokuserar på maten och vikten. Har man känslomässigt förhållande till maten, så bör man nästan tala med någon i terapi om det, om det är ett genomgående tema i livet. Blev man tröstad med mat av nåt slag som liten? Äter man istället för att känna eller visa vissa känslor? Jag vet själv hur det kan vara. Av allt ovan nämda.
  • 22 nov 2013 21:45
    Det är så sant och den KBTgrupp jag gick i var fantastiskt bra för att analysera mat och känslor.
  • 22 nov 2013 21:58
    Ett intressant tema och den som vill och inte har, kan ju läsa boken "Konsten att vara snäll" av Stefan Einhorn. Han menar bland annat att [FET]"genom att vara snälla mot andra hjälper vi samtidigt oss själva; snällhet blir därmed en form av upplyst egoism"[/FET]
  • 22 nov 2013 22:05
    Det är en fantastiskt bra bok och jag har faktiskt lärt mig tycka om draget hos mig själv att jag mår bra av att vara snäll.. Varför undertrycka det egentligen. ..
  • 22 nov 2013 22:23
    lflickan
    Intressant att du tar upp det. Jag känner ofta så när jag läser både blogginlägg och forumsfrågor här. Det är så synd att många är så hårda mot sig själva. Små förändringar gör större skillnader än man tror. Låt det ta tid så att det verkligen blir långvarigt och fungerar. Hjärnan behöver tid på sig att lära sig och vänja sig vid nya vanor. Konsten att vara snäll är en väldigt bra bok för övrigt. :)
  • 23 nov 2013 07:25
    Jag är väldigt hård mot mig själv ibland, för när jag börjar unna mig saker så åker jag rutschkana utför, jag är som Marianne i boken "Hjärnkoll på maten" - kanelbullepundare", hon beskriver att hon kan inte bara äta en utan då blir det hela påsen. Under min viktresa nu har jag gått ner strax under 0,5 kg i veckan, mestadels på grund av att jag gått upp 3 kg ett par omgångar och stått still ett par månader, när jag tappar är det generellt sett något kilo i veckan. Mitt BMI ligger just nu på gränsen till övervikt, och eftersom jag är en avhoppare så vill jag en gång i livet bli klar med något, sen må det ta den tid det tar, men mitt första mål var under 70 innan första september, så så där hysteriskt hård tycker jag nog inte att jag är. Min reflektion i blogginlägget är nog snarare en analys av mig själv att jag är rädd för att lyckas, så jag äter pasta fast jag inte ens är särskilt sugen. Eller 0,5 l glass samt kakor och 200 g choklad, som jag gjorde förra veckan.
  • 23 nov 2013 09:01
    Förstår Tiwesa men måste man vara hård mot sig för att lyckas.. Jag tror att man med analys och kärleksfull behandling av sig själv kan nå dit man vill.
  • 23 nov 2013 09:51
    Kloka ord och något som vi bör tänka mycket mer på och ta upp fler gånger. Tror ni man kan vara hård och vänlig? Att komma på vad som gick fel utan att fördöma eller gå och vara arg på sig själv borde vara det bästa, men det innebär att man måste älska sig själv och många här MD är inte där..... Jag var så ledsen över min kropp och mitt dåliga flås då jag fann MD, numera börjar jag trivas alltmer med mig själv och livet (detta i takt med att kilona rasar och kondisen blir bättre) hade dina kloka ord kommit första veckan, då kanske jag hade "blundat" och sagt att man måste vara självkritisk. Det du skriver borde vi säga ofta till varann, "tjöta" in det lixom :-)

Logga in för att skriva en kommentar.