icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

8veckors blogg

Kalorisnål 110155
HAR varit En viktpendlare av rang ;)
Det är slut med det nu.
Hösten 2017 prövade jag BSD - The Blood Sugar diet , Blodsockerdieten av Dr Michael Mosely
( kallas ibland 8/800 då man äter 800 kcal/dag i 8 veckor)
och gick ner 16 kilo på 8 veckor - det lyckades jag gå upp , och lite till då jag avslutade året med lyxig all-inclusive i Dubai.
Under 18 veckor har jag kämpat mig ner drygt 30 kilo med strikt kcal och kolhydratintag -LCLC.

Kan jag ( en tröttkörd ensamstående 3 barnsmamma) så kan DU !
Nu börjar nästa utmaning - att hålla vikten .
16 juli 2018 09:30
5

6 månader med MD

Nya erfarenheter, insikter och vänner har det blivit under de här första 6 månaderna med MD.

 

Det var lättare att gå ner i vikt än att nu hålla målvikten

Jag fungerar bäst i tävlings/ prestations läge och har mycket svårare att hålla motivationen uppe när målet väl är nått.

 

Mina insikter om mitt drogberoende har ökat - jag kommer aldrig att kunna stilla drogmonstret genom att äta ihjäl honom - det kommer vara jag som dör om jag fortsätter på det sättet. Precis som en alkoholist eller narkoman kan man bara vinna över drogen genom att totalt avstå. Inte ta första glaset / tuggan /fixen.

 

Jag har väldigt svårt för att bli nöjd. När den eftersträvansvärda vikten i kg stod på vågen var jag ändå inte nöjd , kroppen som formats var för lite här och för mycket där……

Att försöka forma min kropp som jag vill får bli ett nytt projekt och jag har börjat så smått.

 

Att aldrig släppa fokus, vara väl förberedd och  att hålla mig till mina rutiner i de allra flesta fall är ett måste för att fortsätta klara av att hålla målvikt. Blir det ett snedsteg eller tom en vurpa ner i diket så finns det inget utrymme att ligga kvar och älta och låta tiden gå och vikten öka.

 

Jag måste fortsätta vara aktiv projektledare kring min vikt och mitt mående , det går inte av sig självt.

 

Att fokusera på mat som bränsle till min kropp , inte som belöningar eller andra former av helt onödigt näringsintag ger utrymme för att att i vissa enstaka  sociala situationer vara lite mer liberal. Aldrig igen i ensamhet, när ingen ser trycka i mig en massa onödig skit.

 

Jag är absolut ingen uttalad gruppmänniska men att få ta del av era berättelser , tankar , funderingar och hejarop när de bäst behövts har gjort mina första  6 månader betydligt roligare, enklare och hoppfulla.

 

TACK

 

2b2eb4d6-18f3-430f-8e48-561a48c790cc.jpg





 

Gillar

Kommentarer

  • 16 jul 2018 10:04

    Tack för det, så mycket jag känner igen! Jag fick en knuff av gittan52s blogg att analysera vilka faktorer som ska få mig att hålla vikten framöver. Håller på och filar på den texten.

    Precis som du är jag en tävlingsmänniska som går igång på projekt och tröttnar när det kommer till att förvalta det man uppnått. Men det ska inte få mig att sabotera för mig själv den här gången. Något har väl livet lärt mig, och att utveckla sin personlighet är väl ett projekt så gott som något.😊 

    Jag tänker på mig själv som en låtsassocial ensamvarg, precis som du blev jag förvånad över hur bra jag trivdes i gruppen här. 😘

    Senast uppdaterad 16 jul 2018 10:05

  • 16 jul 2018 10:16
    klaraelv

    Känner igen delar av det du skriver och har kommit till insikt med vad jag gör, jag är en tävlingsmänniska och resultat inriktad, förvaltning är inte lika roligt.

    Den insikten jag kommit till är att jag gärna lägger lite krokben på mig själv medvetet för att få en uppgång, som jag sedan kan satsa på att ta bort, plus några hekto extra. Det är ju ganska tråkigt att gå ner ett hekto i veckan, så jag hjälper upp vikten så att det blir mer att tappa och lite mer att kämpa mot (i alla fall i min förvirrade hjärna). Och eftersom inte det betendet sabbar något för mig så fortsätter jag min 'lek'. Den snarare hjälper mig, den har visat tydligt att en uppgång är hur enkel som helst att ta bort när man vill det.

    Mitt mål är nu också att modelera/skulptera min kropp med träning smiley.

  • 16 jul 2018 11:44
    gittan52

    Det är nog många som känner igen oss i det du beskriver.

    Under viktresan får vi hejarop när vi berättar att vi tappa X kg på en vecka, vi blir peppade och viktminskningen går bättre. Men, sedan kommer tiden när vi är i mål...

    Även jag är tävlingsmänniska, men försöker minska den egenskapen hos mig.

    Jag behöver träna mer på att bli en ”förvaltare” av mitt mående och inte en som sätter igång nya projekt (som sällan blir helt färdiga)

    För min del skulle det nog inte fungera med Klarelvs strategi. Däremot har jag insett att jag omedvetet lägger krokben på mig själv när vikten går åt rätt håll. Därför försöker jag nu att inte titta på de dagliga viktresultaten förrän på fredag.

    Fördelen med grupper här på MD tycker jag är att vi deltar när vi vill och har orken och vi behöver inte bekräfta alla jämt.

    Jag har sett så många exempel på personer som når sin målvikt och sedan lämnar MD, VV etc och återgår till gamla ovanor. Och vi vet ju vad det betyder.

  • 16 jul 2018 19:00

    Nej, man behöver ett nytt mål efter man når målvikt. Att forma kroppen är ett jättebra mål, för har man gått ner mycket i vikt så kan det ta en del tid och arbete att få den i optimalt skick, men det är också ett roligt arbete. Men kan tipsa om att ta foton med regelbundenhet för även om vikten är samma eller kanske t.o.m. går upp lite så kommer man att se stor skillnad på fotona.

    Matdagboken är ju bra för att man kan få prata ” nördiga” saker som kost, motion och kroppsbild med människor med samma intresse men som man sannolikt aldrig hade träffat annars. 

  • 19 jul 2018 08:40

    Det är väl så att även jag är en tävlingsmänniska av rang. Har jag bestämt mig för att klara av att nå ett mål finns det inget som kan stoppa mig. Men att förvalta och se till att vara kvar vid målet är ju inte lika kul. MEN den här gången tänker inte heller jag släppa taget utan se till att få jämnvikt på matintaget. 

Logga in för att skriva en kommentar.