icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Matälskande 4 barns mamma,
börjar krypa mot de magiska 40
och det finns alldeles mycket av mig....
8 juni 2012 03:49
3

Känner mig fri!

Vill bara börja med att säga wow och tack för alla peppningar, det känns verkligen som att jag hittat den rätta sidan för mig :) Satt och pratade med älsklingen vid middagsbordet i kväll, den stackarn har fått starka direktiv om vad som gäller vikt och bantning, inga kommentarer, överhuvudtaget, möjligtvis om det han skulle säga "Älskling vad smal du blivit" Han vet inte om min verkliga vikt heller, ev att han kanske får veta när jag gått ned till min drömmvikt,om jag nu lyckas vill säga. Och när vi satt där och pratade om lite allt möjligt, bla om hur det var innan vi fick barn för 14 år sedan så slog det mig, han har aldrig sett mig väga under 80 kg! Blev så chockad över min egen upptäckt och sen förbannad på mig själv, varför gjorde jag ingenting då, när det var så lite jämfört med nu, eller såg jag inget behov då? Älsklingen är mager typ, med ordentliga muskler på de rätta ställena utan att behöva anstränga sig och han kan äta allt, det bara rinner av honom, och så jag då. Ett stort godis och kak monster där allt sätter sig som ett smäck runt rumpa och mage, fy vad orättvist! Fast jag känner att jag så sakteliga håller på att ändras till det bättre, den där 1½ liters drickan står orörd i källaren, förut hade jag svept den på nolltid. Bullpåsen ligger orörd i skafferiet, ibland öppnar jag påsen och drar i mig den goda doften av bulle och kanel, men jag tar ingen. Och prinsesstårtan som står här på jobbet i personalkylen lockar ingenting alls, den står så bra där den står. Jag är nu i en fas i livet som jag aldrig trodde att jag skulle kunna hamna i, jag kan låta bli, jag känner mig som en knarkare som blivit fri! Om det kommer bakslag?? Ja, det är jag övertygad om, men inte alls lika stora. [KURSIV][/KURSIV]Så jag klappar mig själv på axeln och ropar: Fan vad jag är bra!

Kommentarer

  • 8 juni 2012 06:15
    Dotcom
    Bra tänkt! Kör på det :)
  • 8 juni 2012 06:33
    Visst är det sjukt att man kommer på det där med vikten o att den man lever med aldrig sett en smal. Jag har samma situation fast jag har inte varit tillsammans med min kille mer än 2,5 år men det känns ändå sjukt. Nu har jag kommit under den vikt som jag hade när han o jag träffades o det känns som en sån seger. Kör på du fixar det här, det hör jag. Jag har oxå bestämt mig. Vi får peppa varandra. Stor lyckospark o kram, Sandra
  • 8 juni 2012 07:50
    Tack tjejer! Trodde inte att det gick men nu känner jag mig ännu gladare :)

Logga in för att skriva en kommentar.