Jag känner ibland att jag blir galen på min mor. Det är nånting som inte stämmer med henne och alla vänner och många andra i släkten håller med om att hon har ett oacceptabelt beteende. Hon beter sig som ett svin, vidrigt och totalt respektlöst.
För det första har hon ett extremt kontrollbehov. Svarar jag inte på en gång i telefon ringer hon på barnens mobiler för att prata. Förut ringde hon till grannen eller dök bara upp hos grannen om jag inte svarade. Då ringer hon allt mellan 3 och 7 ggr per dag så det är inte alltid man vill eller orkar svara.
Sen kan hon även vara extremt anklagande. Som en gång ramlade min lilla pojke ur sin babystol, bara ett halvår gammal. Det var mycket märkligt och vet fortfarande inte vad det berodde på men klart var att vi greps av panik, ringde efter ambulans.Detta var i november. De ville att vi skulle åka in till sjukhuset med honom. Eftersom vår lilla tjej på ett och ett halvt inte kan lämnas ensam och jag trodde hon skulle ha det bättre hemma hos min mor än på ett sjukhus bad frågade jag henne om hon kunde sitta barnvakt i några timmar. Det var en lördag runt två-tretiden. Först när hon gick veta vad som hänt anklagade hon mig gör att inte hålla koll på barnen. Därefter svarade hon på min fråga att nej, det kunde hon inte för de var på en möbelaffär (inte långt från där vi bor). Hon hade då aldrig varit barnvakt åt henne under 1 1/2 år.
I veckan ramlade tjejen, nu snart två år, och slog sig i huvudet. På det säger hon anklagande; men har ni ingen koll på barnen. Jag tycker att de ramlar lite väl ofta.
En annan incident som hände nu i mars och som definitivt inte är en enhångsförteelse, är hur öppet otacksam hon är. Min man är just nu arbetslös och jag är föräldraledig. Det blir inte så mycket pengar, som ni kanske förstår. Ja vi har lite mer så klart att ta av men nu när hon fyllde år köpte jag en exklusiv handgjord choklad till henne och en bukett blommor i födelsedagspresent. Visste inte vad hon ville ha så jag tänkte att det blir nog bra. En vecka senare frågade hon när hon skulle få sin riktiga present? Ja, men vad då du har ju fått den, sa jag.det gick på 350 kr. Vad då, menar du att en ynka chokladask och lite blommor kostar 350 kr? Kläckte hon ur sig, och inte nog med det, sen tillägger hon att hon inte ens äter choklad. Det har hon då gjort så länge jag har känt henne.
Man blir så ledsen varje gång hon beter sig respektlöst. Man tror man är van men man blir alltid lika ledsen och besviken.
Jag blir ledsen när jag läser det du skrivit! Jag har själv för ca 2 år sedan (i vuxen ålder) haft en drabbning med min mor. Inte lätt och inte roligt men jag har dragit tydliga gränser för vad jag accepterar från hennes sida och hon får lov att rätta sig efter det annars får hon inte vara en del av mitt liv, och vore det inte tack vara min man som tyckte att barnen skulle få ha sin mormor och morfar kvar, så hade jag faktiskt avslutat relationen. Det kan låta tufft men jag ska inte behöva värja mig eller ta skit eller andra dumheter från någon annan människa och allra minst från min mamma. Det som jag tycker har varit svårast är att acceptera att bilden av min mamma för alltid är borta men förändringen skedde över flera år utan att jag har kunde sätta fingret på vad det var... Jag har en biologisk mor i henne, men annars har all form av förtroende och övrigt mammastöd försvunnit. Vi pratar i telefon ca 1 gång i veckan på ett ytligt sätt och träffas då och då - hon vet vad hon har gjort (även om hon förnekar och vi aldrig pratar om det nu) och att det faktiskt får ligga på henne om hon vill ha kontakt med sina barnbarn... Om jag skulle råda dig till någonting så är det att gå på din magkänsla och följa den. Börja med att sätta upp EN regel som hon måste respektera. Det är ditt liv, dina barns liv (och förresten alla barn ramlar och slår sig det går inte att ha total koll på dem, det skulle dessutom hämma deras utveckling) så bara för att det är din mamma så har hon inte någon rätt att suga energin ur era liv. ...och precis som du skriver så blir man alltid lika ledsen och besviken - du kan ändra på det om du inte tillåter henne att göra så mot dig. Du kan jobba på att frigöra dig från henne - och du får kontakta mig via mail här på Matddagboken, om du känner att du behöver surra av dig mer eller vill ha stöd - nu eller senare.
och jag tycker att det var en underbar present med handgjord choklad och blommor. Om jag fick det så skulle jag bli riktigt glad och tänka att pesonen lagt ner både tanke och peng för att glädja just mig <3